Torslandabor - osolidariska egoister?!

I debatten om Torslanda kommun förekommer det flera mer eller mindre uttalade anklagelser om att de som kämpar för en egen kommun är osolidariska egoister. Dessa ständiga pekpinnar börjar bli tröttsamma. Tänk om man skulle vända på steken någon gång, och fråga sig i vilken omfattning övriga Göteborg är solidariskt mot Torslanda?

Är det solidariskt att förskolorna i Torslanda får minst resurser per barn, trots att stadsdelens höga förvärvsfrekvens innebär att barnen har många och långa dagar på dagis?

Vari ligger det rättvisa i att Torslandas föräldrakooperativ har lägst driftsbidrag i hela stan, trots att föräldrarna betalar samma kommunalskattesats som alla andra?

Är det solidariskt att Torslandaskolorna satsar minst resurser per elev läsår efter läsår, trots att det finns flera stadsdelar där barnen har bättre förutsättningar (enligt både forskning och faktiska resultat)?
Varför anses det självklart att torslandaungdomarna ska resa relativt långt för att gå på gymnasiet, vare sig de vill eller inte? Det bor 1500 ungdomar i gymnasieåldern i stadsdelen, så gymnasiebristen kan inte bero på att elevunderlaget är för dåligt.

Vari ligger det solidariska i att Torslanda endast har 86 platser i äldreomsorgen trots att 122 åldringar är behov av omsorg? Resultatet blir att många hänvisa till platser långt bort från sitt gamla hem och sin partner.

Det är hög tid att torslandaborna slutar huka under glåporden. Det är inget skamligt med att önska att barn och gamla får en anständig tillvaro, även om de råkar bo i en bygd där många har oförskämdheten att ha ett jobb och bo småhus. Och att Göteborg har finansierat skolbyggen stadsdelen innebär inte at de kan skryta med att ha gjort ”investeringar” som vi ska tacka och buga för. Vi har skolplikt i det här landet, och om kommunen godkänner byggandet av tusentals bostäder där de tänker husera fler skattebetalare är det deras skyldig het att satsa en och annan krona på kommunal service också - även om de gör de motvilligt.

Många av dem som framför moralkakor tyck inte reflektera över är skillnaderna mellan att bo i Torslanda och centrala Göteborg.

Vi har till exempel inte samma lättvindiga tillgång till kultur och service som finansieras av regionen eller kommunen centralt. Vi har heller inte samma tillgång till friskolor eller andra stadsdelars skolor, vilket innebär att det är betydligt svårare att fly fältet om man inte är nöjd. Med tanke på att vi är väldigt utlämnade till våra lokala politikers beslut, är det inte mer än rätt att vi får välja dem också.

Julia Sjöström boende i Björlanda sedan 1987
julia.sjostrom@torslandasframtid.se

Bergknallar eller bostäder i framtidens Torslanda?

Exploatering av naturområden i Torslanda är en fråga som berör många starkt, både allmänt, men även i den pågående diskussionen om återbildandet av Torslanda kommun.

I debatten om Torslanda kommun är det ett dilemma är att man inte på förhand säkert kan förutse hur en egen kommun skulle kunna förändra utvecklingen. Skall även de sista grå berghällarna och gröna hästhagarna bli till villatomter? Vem värnar dem bäst, samtidigt som Torslanda kan utvecklas?

Torslanda kommun eller Göteborgs kommun?

Ser man på exploateringen som skett de senaste tjugo åren, styrd av Göteborgs kommun, konstaterar man att farten varit högt uppdriven och inriktningen ganska enformig; tätt med nya villor, då Torslanda snarast ses som en markreserv som ska ge nya skattebetalare till Göteborgs kommun - oavsett konsekvenserna för oss som bor här.

Ett scenario som oroar är att utvecklingen skall fortsätta i samma spår, dvs att man kommer att ta mer och mer ekonomiskt värdefull mark i anspråk för bebyggelse på bekostnad av naturområden med ytterligare problem som följd, både vad gäller trafiken och trycket på kommunal service. Det finns nu två huvudalternativ:

Torslanda kvar i Göteborgs kommun:
Göteborgs kommun vill växa och förtäta, vilket är ett uttalat politiskt mål, tomtbehovet är stort, så Göteborg fortsätter småhusexpansionen i Torslanda. När ombyggnaden av väg 155 (Öckeröleden) snart är klar öppnas exempelvis områdena väster om Amhult (mellan och omkring Hällsvk, Hjuvik och Hästevik) för expansion. Dessutom finns storstilade tankar för kraftig expansion i Skra Bro och Björlanda. Torslandas markreserv är en guldgruva för Göteborgs Stad, som har hela 21 stadsdelar att spendera pengarna i.

Torslanda som egen kommun:
Torslanda kommun kanske också framöver behöver växa under kontrollerade former och avdelar tomtmark för detta. En avgörande skillnad vore att Torslanda kommun måste i större utsträckning respektera den lokala folkviljan, och kan själva välja att exploatera mindre aggressivt och mer blandat än vad Göteborg skulle göra (och har gjort). Under alla omständigheter skulle vi i kommunalval direkt kunna välja de politiker som beslutar i frågan.

Ovanstående scenario är naturligtvis spekulationer - så hur kan man komma till en slutsats? Ett sätt är att vända backspegeln framåt, och försöka hitta argument för/emot en kommunbildning baserat på det som faktiskt har hänt.

1. Göteborgs kommun prioriterar inte utbyggnad av ex hyresrätter, utan istället satsar man vidare på bostadsrätter och tät villabebyggelse
2. Det är svårt att nå fram till och påverka politikerna i Göteborg, som har att se till hela Göteborgs Stads behov. De har haft chansen att visa hur de vill agera, och resultatet av Göteborgs stadsplanering ser vi runt omkring oss idag
3. Rådande planer tyder på att exploateringen fortsätter i samma spår som idag.

Efter att Torslanda har tillhört Göteborgs kommun i ca 40 år, och sett vad det betytt för utvecklingen här de senaste åren, är det nu dags att åter ge lokala direktvalda politiker i Torslanda kommun chansen att på ett bättre sätt utveckla Torslanda.

Valet är vårt och vi har det nu:

Skall expansion och utveckling styras från Gustav Adolfs Torg, eller Amhults Torg?

Som en stadsdel har vi att tacka och ta emot Göteborgs planer för expansion och exploatering, och som Torslanda kommun får vi i alla fall ut besluten till Torslanda och kan påverka lokalt.

Trots att inget med bestämdhet kan förutspås, lutar allt mot att Torslanda som en egen kommun, på direkt uppdrag av torslandaborna kan styras bättre efter egna behov, och att torslandaborna som invånare i en egen kommun kan påverka exploateringen mer än nu, både vad gäller inriktning och fart.

Det är nu vi har möjligheten att direkt påverka vår framtid.

Snart har 2.000 Torslandabor har skrivit på för egen kommun!

Av Johan Grundén
johan.grunden@torslandasframtid.se

Namninsamlingen är nu inne på sin tredje vecka och engagemanget ökar hela tiden. Vem blir den 2.000:e att skriva på?!

2000 skulle motsvara ca 800.000 om man slog ut insamlingen på hela landet.

Det är riktigt roligt att känna att stödet är så starkt. Vi har nu stått både vid Amhult och på Torslanda Torg och intresset är stort. Givetvis är det fantastiskt att så många skriver på direkt och ibland blir det t o m lite kö. Några tar med sig några extra blad för att dela ut i grannskapet och det uppskattar vi enormt.

Minst lika viktigt är att svara på frågor från er som inte satt sig in i frågan. Många skriver på efter en liten stund och några vill fundera lite till. Alla som har frågor är självklart välkomna, antingen när vi står ute eller på hemsidan www.torslandasframtid.se. Vi lägger ut frågorna vi får med svar allteftersom vi får dem.

Bekymmersamt är att några tror att kommunfrågan är ”begravd” och många på Gustav Adolfs torg hade nog hoppats att det skulle vara så, men inget kan vara mer fel. Under veckan beslutar exempelvis Kammarkollegiet om vem som kommer att slutföra utredningen och det gör de knappast med en ”död” fråga.

- Betyder namnunderskrifterna något?

Vi vet att vi nu har en regering, som lyssnar mer på oss torslandabor än den förra. När Mats Odell besökte Torslanda tidigare i höstas frågade han om hur starkt stödet är för egen kommun. För honom är detta avgörande. Varje röst betyder något. Din röst gör skillnad för att avgöra frågan och din röst kommer att göra skillnad i Torslanda kommun. Tack för allas stöd!

En sak som jag försökt säga till alla som skriver på är; Ta upp frågan med grannar och vänner!

Spara infobladet så kan ni ge det om någon frågar och diskutera frågan när den dyker upp.

Ingen kan ju ha svar på alla frågor, men då går det bra att ställa dem till fraga.natverket@torslandasframtid.se. Vi svarar så fort vi kan.

En fråga som jag fått några gånger (och inte kan svara på) är varför GP inte har tagit upp att frågan utreds vidare. Vi vet inte och kan bara beklaga att de inte har bättre koll än så. Just nu verkar Torslanda Tidningen (http://www.tidningen.se/) och Västekot ha bäst koll, läs gärna Västekots reportage http://www.sr.se/cgi-bin/goteborg/nyheter/artikel.asp?artikel=3262596).

Torslanda har egna möjligheter

Gunnar i Majorna skriver i GP som andra person på bara några veckor att Torslanda och Björlanda, mer eller mindre som av en naturlag, skulle vara en del av Göteborg. Det är en ståndpunkt man säkert kan ha sett från Gustaf Adolfs Torg eller Majorna, men många boende i Torslanda förbehåller sig själva rätten att avgöra om man är Torslandabo eller Göteborgare.

Torslanda har en egen identitet och historia, precis som Lerum, Öckerö, Partille och Mölndal har.

Att framställa det som att Torslandabor skulle snylta på kommunikationer och kommunal service håller inte. Här finns inga spårvagnar och inga pendeltåg. Tvärt om, Torslanda har stadsplanerats från Göteborg, utan att kommunikationer och kommunal service som förskolor och äldreboende byggts ut, men det kan knappast Torslandaborna lastas för. Vad gäller övrigt utbud i Göteborg så är det många som sällan eller aldrig tar sig in till stan för att nyttja kommunal service, utan man väljer att använda lokala alternativ av tids- och miljöskäl, i den mån de finns.

Vidare framför heuristiskt att Torslanda inte skulle klara sin egen försörjning och kommunala service. Den mest objektiva bedömningen av den saken ges nog i Kammarkollegiets förra utredning, vilken helt klart visade att Torslanda skulle klara sig mycket bra som egen kommun, och att de negativa konsekvenserna för Göteborg skulle vara mycket små. Verksamheter som spänner över stora områden samarbetas det redan om över kommungränserna, såsom kollektivtrafik, sjukvård och kulturinstitutioner.

Vidare kan kommunala bolag köpa och sälja tjänster av varandra, så något "försörningsstöd" blir det inte tal om. Som egen kommun kan Torslanda både höja och sänka skatten själva, vilket inte är möjligt som en stadsdel i Göteborgs stad. En egen kommun kan dessutom på ett bättre sätt planera bostadsbyggandet, så att exempelvis hyresrättar kan byggas. Detta både för att minska regionens segregation, och ge ex. frånskilda och unga i Torslanda en möjlighet att bo kvar här. Hyresrätter är något de lokala politikerna förespråkat länge, men för döva öron i Göteborg.

Som egen kommun flyttas de avgörande besluten rörande ex. stadsplanering, skola och omsorg ut där de hör hemma - till Torslanda.

Torslanda kommun inget hot mot Göteborg

I en insändare i Göteborgsposten med rubriken "Torslanda är en del av Göteborg" den 2 december skriver Margareta Brenner att en "välmående förortskommun" med låg kommunalskatt skulle skapa sociala spänningar, och att Torslanda "lever i totalt sammanhang med Göteborg".

Skribenten tycks befinna sig på det stadium som de flesta i Nätverket för Torslandas framtid också befann sig, före kommundelningsutredningen år 1998. Men om man sätter sig in i frågan på allvar kommer man att finna att:

1. Varken Torslandas eller Göteborgs ekonomi påverkas i någon större omfattning av en kommundelning (den förnyade utredningen som snart ska inledas får visa om så fortfarande är fallet). En av orsakerna är den skatteutjämning som sker mellan samtliga kommuner i Sverige, och som innebär att alla skattebetalare i Sverige är med och betalar till storstäderna .
   
   
2. Göteborgsregionen har inga lågskattekommuner, och Torslanda skulle inte bli någon heller. Däremot skulle vi uppnå verklig närdemokrati, och faktiskt kunna höja skatten om vi till exempel tröttnar på att driva regionens billigaste dagis och skolor. Det är svårt att förstå hur detta skulle kunna skada någon i övriga Göteborg.
   
   
3. Torslandas bebyggelse ligger avskuren från grannstadsdelarna via ett brett industriområde. Om man vill minska segregationen mer än på pappret, måste det ske via en helt annan bostadspolitik än den som Göteborgs kommun har bedrivit de senaste tjugo åren. Våra SDN-politiker har kontinuerligt påpekat att Torslanda behöver fler lägenheter, men har i praktiken inte haft någon makt över plan- och byggärenden. Som egen kommun får vi denna makt.
   
   
4. Av geografiska skäl efterfrågar och utnyttjar Torslandaborna i mycket ringa grad kommunal service utanför stadsdelen idag. Ur miljösynpunkt är det också rätt att barn och gamla får sina behov av skola och omsorg tillgodosedda så nära hemmet som möjligt.
   
   
5. Sjukvård och kollektivtrafik hanteras av Västra Götalandsregionen. Detsamma gäller en del stora kulturinstitutioner, som Göteborgsoperan, och ett flertal andra frågor av regionalt intresse.
   
   
6. Företagen struntar i var de anställda bor, eftersom de varken betalar eller tar emot kommunalskatt. Detsamma gäller affärernas inställning till sina kunder.
   
   
7. Göteborgs kommunala gymnasier tar tacksamt emot elever från kranskommunerna. De fristående gymnasierna är också positivt inställda till att rekrytera bland Torslandas stora kullar av ungdomar, oavsett vilken kommun de råkar bo i.

I praktiken är det upp till media och de centralt placerade politikerna att göra ett val: Antingen kan man diskutera kommundelningsfrågan sakligt och utan att sprida fördomar om Torslandaborna, eller så kan man piska upp en hatstämning genom att måla en ytlig bild av rika och osolidariska människor som vill skada Göteborg.

Eftersom kommunal service i huvudsak riktar sig till barn, handikappade och gamla så är det i praktiken dessa grupper som får ta konsekvenserna av den nidbild som sprids.

Julia Sjöström boende i Björlanda sedan 1987
julia.sjostrom@torslandasframtid.se

Källa Originalinsändare: Göteborgspostens papperstidning 2 december 2009.

Fria resor i kollektivtrafiken?

En vanligt förekommande fråga inför Torslanda kommuns återbildande är vad som kan hända med de fria kollektivtrafikresorna. I Torslandatidningen ger ett antal ledande torslandapolitiker svar.

Källa Torslandatidningen, www.tidningen.se.

Nya hemsidan uppe!

Nätverket har en ny webplats på www.torslandasframtid.se. Vi samlar där bakgrund, fakta och information om hur processen mot egen kommun fortskrider.

Idéen om egen kommun lever!

Vissa medier skriver att idén om Torslanda som egen kommun inte längre är levande. Helt fel - det är regeringen som avgör frågan, och inte politiker i Göteborg. Processen finns beskriven här.

Namninsamlingen pågår för fullt

Nätverket är ute och samlar in namn till namninsamlingen. Har du inte stött på oss, gå in på www.torslandasframtid.se och gå vidare till manninsamlingen på nätet. Och du - ange din epostadress så får du uppdateringar via email om hur arbeter mot en egen kommun fortgår.

Välkommen till nätverkets blogg

Efter många års nätverkande har vi nu hittat ut i en blogg.