Torslanda kommun inte Göteborgs fall

Margareta Benner skriver i GP 16/1 att det är närdemokrati att vi har stadsdelsnämnder i Göteborg. Det som är "nära" med denna typen av demokrati är att kommunfullmäktiges utsedda beslutsfattare är spridda över stan, och i Torslandas fall att de inte måste åka de två milen in till Göteborg för att gå på sammanträde. Men det är inte närdemokrati i den meningen att politikerna i stadsdelsnämnderna faktiskt har ett direkt mandat och politiskt ansvar inför de som påverkas av besluten, nämligen medborgarna i stadsdelarna. Vi kan varken förlänga deras mandat, eller rösta bort dem i allmänna val.

Vidare är Benner bekymrad över att Göteborg inte skulle klara sig ekonomiskt utan skattepengar från Torslanda. Oron är nog överdriven, om ca 5% av Göteborg blir en egen kommun skulle det inte ha några dramatiska följder ekonomiskt för Göteborg. I Kammarkollegiets utredning om kommundelningen från 1998 står att läsa "För en nybildad Göteborgs kommun blir de ekonomiska effekterna närmast försumbara".

Om Göteborg ändå skulle behöva ekonomiskt bidrag, så hanteras det i det kommunala utjämningssystemet. Detta finns till för att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden och opåverkbara strukturella kostnader.

Vidare framhåller Benner som argument för en storkommun att miljö- och plan/byggfrågor skall hanteras i ett helhetsperspektiv. Självklart måste vissa beslut om miljön fattas på en högre nivå än en stadsdel eller kommun. Därför finns i Sverige långtgående regler och lagar som hanterar hur vi skyddar och bevarar miljön. Dock anger inte Benner varför en mindre kommun skulle vara sämre på miljöarbete. Tvärt om, som en egen mindre, men mer normalstor kommun kan Torslanda välja att gå fortare fram än en kommunjätte som Göteborg.

Vad gäller plan- och byggfrågor håller inte heller här argumentet för en storkommun; plan- och byggfrågor hanteras bäst lokalt av en byggnadsnämnd i Torslanda/Björlanda och inte av en förvaltning två mil bort. En lokal förvaltning som en del av Torslanda kommun kan bättre se till de unika möjligheterna och utmaningarna som en kustkommun som Torslanda skulle ha. De som är bäst lämpade att skydda och samtidigt utveckla Torslanda/Björlanda är de som faktiskt bor där och de som väljs till deras företrädare.

Anders Wilson

Kort resumeé från kvällens möte i Björlanda

Nätverket för Torslandas Framtid har sammanställt mycket information om återbildandet av Torslanda kommun på hemsidan, men för att kunna berätta djupare och svara på frågor hade nätverket kallat till informationsmöte på Björlandagården.

Vid mötet informerades om varför Nätverket är så engagerade i frågan, det gavs en historisk återblick till utredningen 1997 och folkomröstningen 1998.

Situationen som stadsdel gicks igenom, med en hel del verkliga exempel från de närvarande SDN-politikerna. Som utlovat diskuterades och utvecklades argumenten för en egen kommun igenom, och efteråt blev det frågestund.


Två frågor gavs extra tyngd vid frågestunden:

- Kan Nätverket förutse/påverka vilken politik som kommer att föras i Torslanda kommun?

Svaret är, som nätverket nogsamt påpekat tidigare, att alla politiska beslut kommer att fattas av de politiker vi väljer i kommunvalet, och att Nätverket inte ställer upp politiska löften!

Nätverket är inget parti, och har ingen partipolitisk agenda, men vi vill ge torslandaborna möjligheten att själva kunna ta del av respektive politiskt partis vision för Torslanda, och därmed få direkt inflytande över besluten i kommande kommunalval i Torslanda.

- Är problemen med fördelningsmodellen (som fördelar medel=pengar till stadsdelen) det viktigaste argumentet för egen kommun?

Historien visar att modellen inte fungerar för en stadsdel som Torslanda (ex. med hänvisning till jumboplatserna för resurstilldelning vad gäller ex. skolan), och att våra SDN-politiker i realiteten har ganska lite inflytande över fördelningen av resurser, ex. vad gäller barnomsorgen. Lagen ställer nämligen en hel del krav på hur resurserna skall tilldelas, exempelvis för äldreomsorgen, och detta måste därför tillgodoses först.

Som ett resultat blir barnomsorg och skola tyvärr lidande, och det slår extra hårt för en stadsdel med ett stort antal barn, med lägre pedagogtäthet som en följd. Dessutom kan man inte påverka summan pengar som tilldelas stadsdelen.

Men svaret är att ökat inflytande över alla kommunala frågor, innefattande stadsbyggnad, skola, barnomsorg, äldreomsorg, ekonomi, kultur, fritid mm. är det viktigaste argumentet för egen kommun.

Nätverket kommer nu att fortsätta med namninsamlingen och personliga möten runt om i Torslanda.

Tack alla som kom, vi ses snart igen!