tisdag 9 februari 2010

Svar på Hasse Andreassons insändare i GP

Hasse Andreasson ondgör sig spekulativt i GP över att nätverket för Torslandas Framtid skulle ha tillsatt sig själva som en ev. ny kommunledning, och förfasas av upplevt tvärsäkra svar om en framtida kommun.

Betydligt närmare sanningen är att nätverket alltid nogsamt poängterar, både i insändare i GP och andra tidningar, i informationsfoldrar och inte minst på hemsidan, att nätverket självklart inte kan ställa upp löften om framtida kommunal service.

Vad som däremot kan garanteras i en egen kommun är att torslandaborna själva kan välja sina egna politiker för att utforma framtidens Torslanda.

Hasse skriver vidare att man bara kan spekulera i exempelvis framtida fria kollektivtarfikresor. Helt korrekt, men till saken hör att fem partiföreträdare i Torslanda redan två gånger offentligt uttatalat sitt stöd för fortsatt gratis kollektivtrafik för pensionärer. Så istället för att angripa de som talar, borde frågan ställas till de som tiger:

Hur skulle (s) och (v) ställa sig till frågan i en framtida egen kommun? Frågan har ställts i klartext, men båda partierna tiger som muren.

Vidare angriper Hasse nätverkets framställan vad gäller siffror som rör ekonomin, bl.a. om enhetskostnaderna i skolan, samt drar slutsatser av hur Torslandaeleverna klarar godkända betyg.

Statistik baserad på stadskansliets siffror visar att Torslanda hamnar längst ned i satsad peng på skola och förskola, både jämfört med andra stadsdelar och jämfört med andra kommuner. Till skillnad från oss i nätverket, förefaller Hasse mena att hur mycket pengar som satsas i skolan inte har någon betydelse på resultatet. Detta kan bara förstås som att Hasse anser att en skillnad i undervisningskostnad på 30-40% är obetydlig, samt att Hasse anser att sättet att fördela pengar i Göteborg är rättvist och bygger sitt resonnemang på att stadens resursfördelningsmodell ger mer pengar till skolor som visar vikande resultat.

Inte vill väl Hasse att skolor med engagerade lärare och föräldrar skall straffas med lägre anslag, bara för att man har godkända betyg?

Om det inte är elevernas förutsättningar, utan andelen icke godkända elever som styr resurstilldelningen skulle det ta bort incitamentet för skolorna att prestera bättre.

Hasse skriver utförligt om betygsprocentenheter, men lyckas helt undvika det viktigaste ordet i strävandena för en egen kommun - demokratriutveckling. I en egen kommun skulle våra kommunpolitiker få presentera hur de vill utveckla och satsa på skolan och annan kommunal service, och det blir vi väljare som tar ställning till vem vi tror sköter det bäst. Detta istället för att medel tilldelas med hjälp av en ogenomtränglig fördelningsmodell och styre av politiker utan lokalt mandat av oss väljare.

Hasse avslutar med att helt korrekt konstatera att för att demokrati skall fungera behövs motpoler samt att alla åsikter tillåts komma fram. Just därför låter både GP och den lokala tidningen i Torslanda båda sidor i diskussionen komma fram.

Dessutom har nätverket inbjudit till öppna möten, där storkommunsförespråkarmna givits fria ord att framföra sina synpunkter.

Sist måste Nätverket beklaga att Hasse uppfattar nätverket som fanatiskt. Mer än 3000 torslandabor har på mindre än två månader skrivit på namninsamlingen för en egen kommun.

I sammanhanget bör det även poängteras att bakom nätverket står både helt partipolitiskt obundna engagerade män och kvinnor, killar och tjejer från hela Torslanda, samt aktiva eller fd aktiva politiker från, m, fp, c, kd, s, mp och v, och i tillägg den mycket stora del av torslandaborna som i en folkomröstning 1998 gav sitt klara JA till Torslanda kommun. Ett tydligt budskap som den dåvarande regeringen valde att blankt strunta i, även efter att kammarkollegiets utredning visat att både Torslanda och Göteborg skulle klara sig bra som enskilda kommuner.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar