Bergknallar eller bostäder i framtidens Torslanda?

Exploatering av naturområden i Torslanda är en fråga som berör många starkt, både allmänt, men även i den pågående diskussionen om återbildandet av Torslanda kommun.

I debatten om Torslanda kommun är det ett dilemma är att man inte på förhand säkert kan förutse hur en egen kommun skulle kunna förändra utvecklingen. Skall även de sista grå berghällarna och gröna hästhagarna bli till villatomter? Vem värnar dem bäst, samtidigt som Torslanda kan utvecklas?

Torslanda kommun eller Göteborgs kommun?

Ser man på exploateringen som skett de senaste tjugo åren, styrd av Göteborgs kommun, konstaterar man att farten varit högt uppdriven och inriktningen ganska enformig; tätt med nya villor, då Torslanda snarast ses som en markreserv som ska ge nya skattebetalare till Göteborgs kommun - oavsett konsekvenserna för oss som bor här.

Ett scenario som oroar är att utvecklingen skall fortsätta i samma spår, dvs att man kommer att ta mer och mer ekonomiskt värdefull mark i anspråk för bebyggelse på bekostnad av naturområden med ytterligare problem som följd, både vad gäller trafiken och trycket på kommunal service. Det finns nu två huvudalternativ:

Torslanda kvar i Göteborgs kommun:
Göteborgs kommun vill växa och förtäta, vilket är ett uttalat politiskt mål, tomtbehovet är stort, så Göteborg fortsätter småhusexpansionen i Torslanda. När ombyggnaden av väg 155 (Öckeröleden) snart är klar öppnas exempelvis områdena väster om Amhult (mellan och omkring Hällsvk, Hjuvik och Hästevik) för expansion. Dessutom finns storstilade tankar för kraftig expansion i Skra Bro och Björlanda. Torslandas markreserv är en guldgruva för Göteborgs Stad, som har hela 21 stadsdelar att spendera pengarna i.

Torslanda som egen kommun:
Torslanda kommun kanske också framöver behöver växa under kontrollerade former och avdelar tomtmark för detta. En avgörande skillnad vore att Torslanda kommun måste i större utsträckning respektera den lokala folkviljan, och kan själva välja att exploatera mindre aggressivt och mer blandat än vad Göteborg skulle göra (och har gjort). Under alla omständigheter skulle vi i kommunalval direkt kunna välja de politiker som beslutar i frågan.

Ovanstående scenario är naturligtvis spekulationer - så hur kan man komma till en slutsats? Ett sätt är att vända backspegeln framåt, och försöka hitta argument för/emot en kommunbildning baserat på det som faktiskt har hänt.

1. Göteborgs kommun prioriterar inte utbyggnad av ex hyresrätter, utan istället satsar man vidare på bostadsrätter och tät villabebyggelse
2. Det är svårt att nå fram till och påverka politikerna i Göteborg, som har att se till hela Göteborgs Stads behov. De har haft chansen att visa hur de vill agera, och resultatet av Göteborgs stadsplanering ser vi runt omkring oss idag
3. Rådande planer tyder på att exploateringen fortsätter i samma spår som idag.

Efter att Torslanda har tillhört Göteborgs kommun i ca 40 år, och sett vad det betytt för utvecklingen här de senaste åren, är det nu dags att åter ge lokala direktvalda politiker i Torslanda kommun chansen att på ett bättre sätt utveckla Torslanda.

Valet är vårt och vi har det nu:

Skall expansion och utveckling styras från Gustav Adolfs Torg, eller Amhults Torg?

Som en stadsdel har vi att tacka och ta emot Göteborgs planer för expansion och exploatering, och som Torslanda kommun får vi i alla fall ut besluten till Torslanda och kan påverka lokalt.

Trots att inget med bestämdhet kan förutspås, lutar allt mot att Torslanda som en egen kommun, på direkt uppdrag av torslandaborna kan styras bättre efter egna behov, och att torslandaborna som invånare i en egen kommun kan påverka exploateringen mer än nu, både vad gäller inriktning och fart.

Det är nu vi har möjligheten att direkt påverka vår framtid.