Nätverket för Torslandas Framtid: Torslanda kommun inget hot mot Göteborg

I en insändare i Göteborgsposten med rubriken "Torslanda är en del av Göteborg" den 2 december skriver Margareta Brenner att en "välmående förortskommun" med låg kommunalskatt skulle skapa sociala spänningar, och att Torslanda "lever i totalt sammanhang med Göteborg".

Skribenten tycks befinna sig på det stadium som de flesta i Nätverket för Torslandas framtid också befann sig, före kommundelningsutredningen år 1998. Men om man sätter sig in i frågan på allvar kommer man att finna att:

Varken Torslandas eller Göteborgs ekonomi påverkas i någon större omfattning av en kommundelning (den förnyade utredningen som snart ska inledas får visa om så fortfarande är fallet). En av orsakerna är den skatteutjämning som sker mellan samtliga kommuner i Sverige, och som innebär att alla skattebetalare i Sverige är med och betalar till storstäderna .
Göteborgsregionen har inga lågskattekommuner, och Torslanda skulle inte bli någon heller. Däremot skulle vi uppnå verklig närdemokrati, och faktiskt kunna höja skatten om vi till exempel tröttnar på att driva regionens billigaste dagis och skolor. Det är svårt att förstå hur detta skulle kunna skada någon i övriga Göteborg.
Torslandas bebyggelse ligger avskuren från grannstadsdelarna via ett brett industriområde. Om man vill minska segregationen mer än på pappret, måste det ske via en helt annan bostadspolitik än den som Göteborgs kommun har bedrivit de senaste tjugo åren. Våra SDN-politiker har kontinuerligt påpekat att Torslanda behöver fler lägenheter, men har i praktiken inte haft någon makt över plan- och byggärenden. Som egen kommun får vi denna makt.
Av geografiska skäl efterfrågar och utnyttjar Torslandaborna i mycket ringa grad kommunal service utanför stadsdelen idag. Ur miljösynpunkt är det också rätt att barn och gamla får sina behov av skola och omsorg tillgodosedda så nära hemmet som möjligt.
Sjukvård och kollektivtrafik hanteras av Västra Götalandsregionen. Detsamma gäller en del stora kulturinstitutioner, som Göteborgsoperan, och ett flertal andra frågor av regionalt intresse.
Företagen struntar i var de anställda bor, eftersom de varken betalar eller tar emot kommunalskatt. Detsamma gäller affärernas inställning till sina kunder.
Göteborgs kommunala gymnasier tar tacksamt emot elever från kranskommunerna. De fristående gymnasierna är också positivt inställda till att rekrytera bland Torslandas stora kullar av ungdomar, oavsett vilken kommun de råkar bo i.

I praktiken är det upp till media och de centralt placerade politikerna att göra ett val: Antingen kan man diskutera kommundelningsfrågan sakligt och utan att sprida fördomar om Torslandaborna, eller så kan man piska upp en hatstämning genom att måla en ytlig bild av rika och osolidariska människor som vill skada Göteborg.

Eftersom kommunal service i huvudsak riktar sig till barn, handikappade och gamla så är det i praktiken dessa grupper som får ta konsekvenserna av den nidbild som sprids.

Julia Sjöström boende i Björlanda sedan 1987